Lisens Love for life
tisdag 21 oktober 2014
Lycklig och tacksam!!
Just här och nu svämmar plötsligt mitt hjärta över av kärlek och tacksamhet och jag känner att jag måste skriva av mig! Jag är så tacksam över mina tre underbara döttrar och att jag fått och får följa dem genom livet. Tacksam över att jag och min man en andra gång verkligen hittat varandra igen och utvecklas tillsammans. Tacksam att jag har förmågan att förlåta och se saker från olika synvinklar, förmågan att inte döma andra utan se bortom det som är uppenbart. Tacksam över mina föräldrar och syskon, och att jag fått växa upp i Sverige. Tacksam att jag har underbara vänner som finns för mig och jag för dem. Tacksam över att jag fått ett jobb som funkar för mig och min fibrokropp och där jag kan känna att jag utvecklas, utmanas och dessutom har roligt! Jag skulle kunna fortsätta räkna upp hur mycket saker som helst men jag avslutat med tacksamheten över allt jag fått göra och uppleva och allt jag i framtiden kommer att uppleva och göra!
söndag 6 april 2014
Rapport från soffhörnan..
Helgen har till stor del tillbringats i soffan. Kanske inte för att det är det som jag helst vill göra utan för att min kropp kräver att jag vilar. Det är frustrerande och svårt att vila när man egentligen inte vill. Det enda som kan få mig att vilja sitta still och göra ingenting är antingen en bra bok eller film, och eftersom läsa inte alltid fungerar rent praktiskt heller så blir det mycket film numera. Jag har alltid varit förtjust i film och det är väl tur det..
Igår blev det en promme på 2,5 km, lite tvätt och film, närmare bestämt Atlantis, Disneys tecknade version och senare även National treasure. Idag har jag roat mig med tvätt (det blir lite med tre döttrar), samt lite städning och film.. I morse kollade jag på Battlestar Galactica och senare en version av Hercules. Blir säkert ännu en innan kvällen övergår i natt.
Nu är det ett år sedan snart som min kropp sa ifrån på riktigt och jag måste kanske inse att det är så här det kommer vara nu. Det är inte alltid lätt att vara positiv och hitta nya sätt att hantera sin vardag, eller bara låta saker och ting vara som de är. Vissa dagar vill jag fortfarande kämpa emot, tvinga kroppen att göra sånt som den klarat förut, men det brukar inte vara någon bra idé. Men det hade kunnat vara mycket värre! Det får ta lite tid, eller rättare sagt det får ta den tid det tar, men jag kommer anpassa mig och hitta nya vägar, jag är ju redan på väg. Imorgon börjar en ny vecka, får se vad den innehåller.. 7 nya dagar att fylla med nya upplevelser och nya intryck som föder nya idéer. En spännande kurs på onsdag och kanske fler goda nyheter på jobbet. En spännande tid tar sin början och det känns som om det är mycket bra på gång!
Bring it on!!! Hej Svejs!
Igår blev det en promme på 2,5 km, lite tvätt och film, närmare bestämt Atlantis, Disneys tecknade version och senare även National treasure. Idag har jag roat mig med tvätt (det blir lite med tre döttrar), samt lite städning och film.. I morse kollade jag på Battlestar Galactica och senare en version av Hercules. Blir säkert ännu en innan kvällen övergår i natt.
Nu är det ett år sedan snart som min kropp sa ifrån på riktigt och jag måste kanske inse att det är så här det kommer vara nu. Det är inte alltid lätt att vara positiv och hitta nya sätt att hantera sin vardag, eller bara låta saker och ting vara som de är. Vissa dagar vill jag fortfarande kämpa emot, tvinga kroppen att göra sånt som den klarat förut, men det brukar inte vara någon bra idé. Men det hade kunnat vara mycket värre! Det får ta lite tid, eller rättare sagt det får ta den tid det tar, men jag kommer anpassa mig och hitta nya vägar, jag är ju redan på väg. Imorgon börjar en ny vecka, får se vad den innehåller.. 7 nya dagar att fylla med nya upplevelser och nya intryck som föder nya idéer. En spännande kurs på onsdag och kanske fler goda nyheter på jobbet. En spännande tid tar sin början och det känns som om det är mycket bra på gång!
Bring it on!!! Hej Svejs!
Jo, om jag ska vara ärlig så kan jag bara vara, göra ingenting utom att njuta, nästan hur länge som helst, på en underbar plats i naturen, gärna vid vatten. Eller på en strand vid havet, som här. det här är medelhavet utanför Calella, Spanien för snart tre år sedan. Mmmmm lovely!!!
onsdag 26 mars 2014
Det går upp ett ljus...
ibland. Tankar som jag vill hålla kvar och minnas, ta till mig ordentligt, förankra och göra något praktiskt av. En sådan tanke kom idag. Nu sätter jag den på pränt så att andra kan läsa, kanske för att sätta lite press på mig själv att faktiskt göra något av den. Jag är just nu på en plats i mitt liv där jag måste välja en ny riktning och ta nya beslut för att få balans och känna mig nöjd med mig själv och mitt liv. Jag har förminskat mig själv länge nu, skyddat mig själv från eventuella misstag. Nu är det nog, det kan inte fortsätta. När jag har sållat bort det som jag tagit för givet, lagt det åt sidan för ett tag och försöker känna efter vad det är jag vill, vad är jag egentligen intresserad av, vad vill jag utveckla. Min andlighet och vilja att hjälpa andra kommer alltid att finnas där, men vad är jag, vad har jag förutom det?? Så idag kom jag på att jag älskar ju ord, och språk. Var jag än hamnar, nya arbetsuppgifter eller utbildning, eller kanske både och, så är det något jag tänker utveckla. Mina språkkunskaper och mitt skrivande. Det är dags nu, att faktiskt göra något för mig själv, för min egen skull, så att jag kan vara den bästa version av mig själv som jag kan. Det har alltid varit min intention men jag har nog missat att se hela bilden, ur alla aspekter, det är dags nu...
Så även om jag skriver det här och ingen väljer att läsa det så spelar det ingen roll, för att jag har skrivit, satt orden på pränt och börjat min resa mot nya mål...
Härmed slänger jag min föreställning om att det måste vara allt eller inget, perfekt eller inget alls. Härmed räknas varje litet steg jag tar mot det jag vill åstadkomma, carpe momentum!
På återseende... :)
Så även om jag skriver det här och ingen väljer att läsa det så spelar det ingen roll, för att jag har skrivit, satt orden på pränt och börjat min resa mot nya mål...
Härmed slänger jag min föreställning om att det måste vara allt eller inget, perfekt eller inget alls. Härmed räknas varje litet steg jag tar mot det jag vill åstadkomma, carpe momentum!
På återseende... :)
måndag 18 februari 2013
Vardagspussel.....
Dagens fundering handlar om vardagspusslet. Ni där ute som är föräldrar kan nog relatera till detta utan problem.. Jag har två arbeten, ett fast jobb som anställd och ett eget företag. Dessutom har jag familj, 3 underbara döttrar och en man som jag också vill dela en hel del tid med så klart!
Träning måste jag hinna med någonstans där emellan. Dels för att min kropp är beroende av träning för att klara av påfrestningen av mitt liv..hehe.. Dels för att träningen är min ventil för den ångest som uppstår av allt pusslande hela tiden. Hur får man tiden att räcka till???? Man måste prioritera, ja så långt är jag med.. men jag funkar tyvärr så att när det blir för mycket runt omkring stänger jag av och vill inte göra något alls, helst bara dra täcket över huvudet och försvinna in i ett mörker och en tystnad där jag kan slappna av och tänka ordentligt.. Jag är proffs på det här med avslappning och inre lugn kan man säga, men ibland letar sig stressen av att inte kunna göra allt jag vill in i mitt innersta väsen och vill inte släppa taget.. Då gäller det att köra ner rötterna i jorden ordentligt och centrera... och prioritera. Någonstans måste det ju också handla om att vara nöjd med sig själv och vad man åstadkommer och sätta det i proportion till den tid man har till sitt förfogande. Man kan inte göra hur mycket som helst inom en begränsad tidsram. Och dessutom är det otroligt viktigt att prioritera in vila och nöjen också, för att hitta energi till allt man "måste" göra. För oavsett vad någon säger så när man har, jobb, familj och hus så finns det rätt gott om "måsten"..
Nyckelordet måste (där kom det igen) då vara BALANS.. Jag ska fortsätta jobba på just det. Träningskortet är fixat, en till hemsida till företaget på g, tagit tag i skrivandet igen, tre lediga dagar från jobbet på LiU, hm ...tid att kramas med mannen och umgås med barnen också..
Verkar som balans är på väg in nu, gäller bara att hålla fast, HEJA MIG!! (känner just nu en tillfredsställelse med min förmåga att prioritera och balansera)
Ha det göttans hörni!!! :) (bilden är från underbara Spanien i somras, behövs nu i snöslasket...)
Träning måste jag hinna med någonstans där emellan. Dels för att min kropp är beroende av träning för att klara av påfrestningen av mitt liv..hehe.. Dels för att träningen är min ventil för den ångest som uppstår av allt pusslande hela tiden. Hur får man tiden att räcka till???? Man måste prioritera, ja så långt är jag med.. men jag funkar tyvärr så att när det blir för mycket runt omkring stänger jag av och vill inte göra något alls, helst bara dra täcket över huvudet och försvinna in i ett mörker och en tystnad där jag kan slappna av och tänka ordentligt.. Jag är proffs på det här med avslappning och inre lugn kan man säga, men ibland letar sig stressen av att inte kunna göra allt jag vill in i mitt innersta väsen och vill inte släppa taget.. Då gäller det att köra ner rötterna i jorden ordentligt och centrera... och prioritera. Någonstans måste det ju också handla om att vara nöjd med sig själv och vad man åstadkommer och sätta det i proportion till den tid man har till sitt förfogande. Man kan inte göra hur mycket som helst inom en begränsad tidsram. Och dessutom är det otroligt viktigt att prioritera in vila och nöjen också, för att hitta energi till allt man "måste" göra. För oavsett vad någon säger så när man har, jobb, familj och hus så finns det rätt gott om "måsten"..
Nyckelordet måste (där kom det igen) då vara BALANS.. Jag ska fortsätta jobba på just det. Träningskortet är fixat, en till hemsida till företaget på g, tagit tag i skrivandet igen, tre lediga dagar från jobbet på LiU, hm ...tid att kramas med mannen och umgås med barnen också..
Verkar som balans är på väg in nu, gäller bara att hålla fast, HEJA MIG!! (känner just nu en tillfredsställelse med min förmåga att prioritera och balansera)
Ha det göttans hörni!!! :) (bilden är från underbara Spanien i somras, behövs nu i snöslasket...)
torsdag 27 september 2012
Jag minns dina hårda kärleksfulla kramar
kramar som nästan förlamar
Jag minns kortspel och bilbingo
Jag minns alla stunder vi skrattat tillsammans
Jag minns när vi bråkat och blivit sams
Vi var ganska olika du och jag
Jag minns i början, jag var tyst, men du pratade för oss båda....
Jag minns när vi fyllde sten i brunnen som låg i skogen,
vad roligt vi hade..
Jag minns också alla tidiga mornar när du bankade på dörren till Lillastugan
där jag och Tomas bodde då... TOOOOMMMAAASS DU HAR FÖRSOVIT DIG!!
Din röst ekade ända in i drömmarnas land..
Jag var nog ganska irriterad då, men du gjorde det i all välmening.
Jaa, det finns många minnen att plocka av, det skulle bli ett väldigt långt blogginlägg av allt.
Under 20 år har vi hunnit dela många skratt, lite tårar och sura miner!
Idag tänker jag på dig med tacksamhet!
Tack för allt och ja, jag tror nog vi ses igen!
Jag älskar dig!
tisdag 18 september 2012
Lyckodans
Jag vill dansa
dansa rytmiskt glädjefyllt
jag vill dansa för livet
för kärleken
känna energin i mitt bröst växa
böljande, pulserande, rytmiskt dunkande, lockande
sprida sig ut i kroppen tills den inte längre får plats
manifestera sig i min kropps rörelser
rörelserna som firar att jag finns till
firar glädjen, lyckan
firar att jag släpper taget om gammalt bagage
jag blir lätt, så lätt
som en fjäder i vinden virvlar jag runt
i min dans
i min glädjelyckorusdans
som om ingen sorg och olycka fanns
njuter av stunden
min stund, min dans
Jag har bestämt mig
Jag ger lyckan en chans!
Prova du med.....dansa din dans!
<3 Lis
onsdag 5 september 2012
Stressterapi nr ett!!
Japp, hypnos, meditation och annan terapi i all ära, men naturen är min bästa stressterapi utan undantag!
Promenader i naturen är underbart!!
Det behöver inte vara mitt ute i skogen heller, bara träden och gärna lite vatten finns i närheten..
Bara man är uppmärksam och kan konsten att leva sig in i och känna ögonblicket vara närvarande i nuet är det som balsam för en stressad själ..
Ta in alla intryck av lukt, hörsel och känsel..som en minimeditation på stående, gående fot..
Känna marken under fötterna, vinden i håret, mot huden
solen som värmer..lukten av våt asfalt blandat med doften från skogen, mossan, blommorna..
En annan dag ska jag förklara närmare hur jag även använder mig av naturens energier på mina promenader..det ger en dimension till åt det hela!
Alltid när jag är tillbaka hemma efter mina promenader är jag fylld av tacksamhet mot vår moder natur som är så underbart fantastisk och har så mycket att ge oss, alldeles gratis!
Så ut med er, stressa av och njut!
Bye bye
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)




